En annan typ av dröm

Senaste veckorna har jag bara drömt om dig i alla möjliga former. I natt drömde jag något annorlunda. Jag drömde om alla fantastiska människor jag känner som blivit lämnade i år. Av svin, av vilsna eller bara av missnöjda sambos eller partners. Jag minns att jag i drömmen var så oförstående inför det faktum att dessa personer inte är mer älskade mer respekterade eller högre värderade än att man lämnar dem. Så fina människor att jag blir tårögd bara jag tänker på det. Varför ville deras kärlekar leva med dem längre? I drömmen fick jag mitt svar, att ett virus sprider sig i vår stad. Ett virus som skapar ett missnöje, en gnagande känsla om grönare gräs, viktigare resor, drömmen om att hitta sig själv utan sin bättre/sämre hälft. Jag minns att jag mådde bättre i sömnen, jag hade i alla fall en anledning helt plötsligt, något att ta på. Jag fick helt plötsligt en känsla av hopp och ville inget annat än att kliva ur sängen, springa bort till dig o förklara varför du inte ville vara med mig längre. Klok som du är förstod du, och litade på mig. Vi slogs mot världen i otaliga timmar tills vi fann ett botemedel för alla dessa som lämnat de finaste människorna i världen. Vi delade ut det till alla, världen blev ljus och när det blev din tur kom du på dig själv med att du inte ens behövde det längre. För att du hade insett att lycka var ändå att vara två. Sen vaknade jag igen. Läste att du älskar livet som det är och satte mig på golvet i duschen